Jämthistoria

Jämthistoria – Jämtlands historia

En större arkeologisk utgrävning kunde genomföras under hösten 2014 i samband med att den norra muren vid Frösö kyrka skulle renoveras. Arbetet utfördes av Anna Engman och Anders Edvinsson som båda är arkeologer på Jamtli. Att skelett skulle kunna påträffas vid utgrävningarna var väntat, men mer oväntat att så många skelett påträffades i det relativt begränsade undersökningsområdet. En del av de återfunna skeletten låg i det närmaste på varandra. En del av förklaringen till den rikliga volymen återfunna skelett är att kroppar gravlagts på varandra under århundradena då utgrävningsområdet fungerat som begravningsplats.

Resultatet efter att norra muren vid Frösö kyrka nedmonterats
De påfunna skeletten var begravda i öst-västlig riktning, med kraniet placerat åt väster. Vid återuppståndelsen var tanken att den döde skulle sätta sig upp och blicka mot öster, det väderstreck där solen möter dagen. En annan regel vid gravsättningen under medeltiden var att männen begravdes söder om kyrkan och kvinnorna norr om kyrkan. Detta har kunnat påvisas vid flera olika arkeologiska utgrävningar vid gamla medeltida kyrkor, t ex vid utgrävningarna av Västerhus kapell på Frösön under 1950-talet (undersökningarna och nedmonteringen av ruinen genomfördes i samband med utbyggnaden av Frösö flygplats start- och landningsbana).

De nyutgrävda skeletten vid Frösö kyrka borde därför rimligen vara kvinnor, något som osteologerna får avgöra under kommande analysarbete.

Jämthistoria innehåller Jämtlands historia

Äldre begravningsskick – armarna  utefter kroppen
Utifrån hur armarna är placerade går det att avgöra ungefär när i tiden som en person har blivit gravlagd. I början av medeltiden placerades armarna utefter kroppen, senare lades armarna över magen för att mot slutet av medeltiden placeras över bröstet.Arkeolog Anders Edvinsson utför mätarbeten

De utgrävda skeletten av vuxna individer uppmätte en längd på mellan 1,60-1,80 m och tänderna visade sig vara i gott skick. Sammantaget verkar de begravda personerna ha levt ett gott liv på Frösön under medeltiden. Något anmärkningsvärt upphittades inga lösföremål under utgrävningsarbetet, inga smycken, inga tygrester eller svepningsnålar.

Den 24 september arrangerade Jamtli tillsammans med Länsstyrelsen en uppskattad allmän visning av de arkeologiska utgrävningarna. Arkeologerna Anna Engman och Anders Edvinsson, som båda varit med och genomfört utgrävningarna fick många frågor att besvara under den något kalla och blåsiga onsdagseftermiddagen.

De första nybyggarna slog sig ner i Borgvattnet i mitten av 1700-talet. Kyrkan i Borgvattnet byggdes av kyrkobyggaren Pål Persson från Stugun, som också uppförde kyrkor i bland annat Bodsjö, Stugun och Edsele. Kyrkan i Borgvattnet stod färdig 1782. Vid denna tid bedrev prästerna jordbruk parallellt med prästuppdraget, så även i Borgvattnet. Den nya prästgården kom därför att byggas nästan en kilometer ifrån den nybyggda kyrkan eftersom det där fanns lämplig mark för prästen att bruka.

Kyrkan i Borgvattnet

Prästgården stod färdig 1876, fyra år efter att kyrkan byggts klar. Den 3 juli 1876 utnämndes Per Johan Strindberg till Borgvattnets första präst, en tjänst som han tillträde i september samma år. Därefter kom ytterligare 14 präster att bo på prästgården fram till 1948. Erik Lindgren var den sista präst som bodde i prästgården och den präst som också fick prästgården att bli rikskänd.

Spökprästgården

Redan innan Erik Lindgren tillträdde sin tjänst 1945 hade prästerna på prästgården upplevt spökerier i form av nedriven tvätt, gråklädda damer och musikspelande element. Dessa äldre spökberättelser fick dock ej samma genomslag som när Erik Lindgren berättade att han hade blivit urkastad från prästgårdens gungstol. Denna omtalade gungstol visades bland annat upp i Hylands hörna och hamnade senare i Povel Ramels ägo innan den 1981 köptes tillbaka till Borgvattnet av Erik Brännholm. Som kuriosa kan nämnas att Erik Brännholm, vid Yran 1964, blev utnämnd till jordbruksminister i den jämtländska ministär som då leddes av president Yngve Gamlin…

Det finns många berättelser om oförklarliga händelser som har inträffat i huset. Byggnaden uppfördes 1876 och samma år flyttade den första prästen, Per Johan Strindberg, in i prästgården. Bland annat har Povel Ramel, Hylands hörna och en trilskande gungstol kopplingar till den gamla spökprästgården.

Spökprästgården i Borgvattnet
I dagarna har Föreningen Gamla Östersund driftsatt sin nya hemsida. Där finns information om de aktiviteter som föreningen bedriver, gamla bilder och filmsekvenser bland mycket annat. På hemsidan går också att läsa om stipendiet som Anders Edvinsson erhöll för sin forskning om Östersund:

”Stipendium för år 2009, på 5000 kronor, ur Margareta och Robert Berghagens stiftelse tilldelades Anders Edvinsson. Anders berättade om sin forskning och sin uppsats rörande kommunalt bestämmande under 1800-talets andra hälft”.