Kyrkor

Kyrkor i Jämtland

Under medeltiden fanns c:a 40 kända kyrkor i Jämtland. Några av de medeltida kyrkorna byggdes på s k Hov-platser som avslöjar förkristna miljöer (Alsen, Hackås, Frösö, Norderö och Ås), på andra ställen tycks de medeltida stenkyrkorna byggts på platsen för en tidigare träkyrka (Mattmar). Absidkyrkorna anses tillhöra de äldsta typerna av kyrkor, de hade rektangulärt långhus, ett smalare och lägre kor som avslutades med en halvrund s k absid i öster. Bland absidkyrkorna räknas de i Alsen, Hackås, Offerdal, och Västerhus. Endast absidkyrkan i Hackås står kvar. I Kyrkås, Marby och på Norderön finns kanske de bäst bevarade medeltida kyrkorna, medan bara ruiner återstår av kyrkorna i Aspås, Lit, Marieby, Undersåker och Sunne.

Kyrkor i Jämtland

Här nedan beskrivs de medeltida kyrkorna:

ALSEN

Den medeltida kyrkan i Alsen är troligen från 1200-talet och stod nordost om den nuvarande kyrkan. När den äldre kyrkan byggdes om 1757, av byggmästare Per Olofsson från Dillne, förlorades den medeltida karaktären, vilket syns på de avbildningar som gjordes av Arosenius, Mandelgren och Ohlsson under 1800-talet. Bl a revs koret och kyrkan förlängdes åt öster vid ombyggnationen, samtidigt tycks fönstren ha förstorats. När den nya kyrkan byggdes under 1840-talet lämnades den gamla åt sitt öde. ASPÅS
Kyrkan kan dateras kring 1200-talets slut. Den övergavs 1844 när den nya kyrkan stod färdig. På Nils Johan Ekdahls bild från 1828 syns kyrkan med lågt rakavslutat kor i öster. Idag återstår endast en del av västra gavelmuren.

BERG
Mellan nuvarande kyrkan, som stod färdig 1797, och stranden låg den medeltida kyrkan som var en salkyrka (kor och långhus i samma höjd och bredd) som förmodligen byggdes i slutet av 1200-talet.

BODSJÖ
Den gamla medeltida kyrkan var en av Jämtlands få kända träkyrkor. Kyrkan revs 1776 men finns beskriven i protokoll från 1756 samt av Hülpher 1775. Enligt Hülpher var det en stavkyrka och måtten var 6,9 X 7,5 meter, där kyrkan enligt beskrivningen ska ha varit mer bred än lång. Det är svårt att datera kyrkan men konstruktionen tyder på att den är av mycket ålderdomlig typ.

BRUNFLO
Här byggdes i slutet av 1100-talet en korsformad kyrka och en kastal. De korsformade kyrkorna är mycket sällsynta, därför antas det att ärkebiskopen i Uppsala varit byggherre till Brunflo kyrka (Stefan Brink, Jämtlands kristnande s. 160). Genom ombyggnation 1769-1777 fick kyrkan en helt nytt utseende. Kastalen byggdes i försvarssyfte och uppfördes under samma tid som kyrkan. De flesta bevarade kastaler finns på Gotland, från Jämtland är de endast kända från Brunflo och Sunne, vilket visar på de båda orternas viktiga betydelse under tidig medeltid.

RÄCKE
Kyrkan var av trä och bestod av ett västtorn, en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. Kyrkan revs 1860.

FORS
Kyrkan i Fors var senmedeltida och traditionen berättar att en munk vid namn Josephus lät uppföra kyrkan någon gång 1480-1510. Kyrkan revs 1840, men är markerad på nuvarande kyrkogården.

FRÖSÖ
Frösön var Jämtlands centralort sedan förhistorisk tid. Runstenen på Frösön (från mitten av 1000-talet) berättar att Östman Gudfasts son lät kristna Jämtland . Den nuvarande medeltida kyrkan anses vara byggd i slutet av 1100-talet, Frösöns andra kända medeltidskyrka, Västerhus kapell, anses vara byggd vid samma tidpunkt. Bara det faktum att kyrkan byggdes på en plats som heter Hov skvallrar om en förkristen kultplats. Detta bekräftades 1984 när kyrkan skulle byggas om. Vid arbetet upptäcktes i koret en stubbe som omgavs av djurben från björn, svin, älg, får, nötkreatur, kronhjort, ekorre och häst. De C14-analyser som Naturhistoriska museets laboratorium gjorde visade att trädet dog 1060 + 75 e Kr, dvs vid tiden för runstenens resning.

” Det kan alltså rent av vara så att vi hittat själva den mytomspunna offerlunden och att den förmultnade stubben är ett av träden i denna. Djurbenen skulle då vara nedfallna delar av offerdjuren som hängt i trädet. Just på den platsen valde man sedan att uppföra den kristna kyrkan. ”

Det finns fler platser i Jämtland där medeltida kyrkor byggts på förkristna Hov-platser (Alsen, Hackås, Norderön och Ås), att kyrkor byggts på dessa förkristna kultplatser kallas kultplatskontinuitet. Det är troligt att det i tiden mellan att trädet fälldes och den nuvarande kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet funnits en träkyrka vid platsen.

HACKÅS

Kyrkan i Hackås intar en särställning bland jämtlands kyrkor eftersom det är den enda bevarade med absid (halvrund utbyggnad i korets östmur). Absiden, koret och större delen av långhuset utgör de äldsta delarna av kyrkan. Under åren 1770-1771 byggdes kyrkan ut åt väster och fick sin nuvarande planform. Vid arkeologiska utgrävningar 1972 framkom nya uppgifter om den ursprungliga kyrkan när den rivna västmuren påträffades. Det visade sig att kyrkans långhus ursprungligen hade haft måtten 12,8 X 8 meter, koret 5 X 3,5 meter och absiden ett djup på cirka 2 meter. Vid utgrävningarna påträffades också resterna av ett västtorn, som kan ha byggts något senare än resten av kyrkan. I absiden och koret finns jämtlands äldsta bevarade kalkmålningar. De föreställer den heliga Margaretas martyrhistoria (Margareta som är skyddshelgon för barnaföderskor). Målningarna har undersökts i olika omgångar, och dateras till andra hälften av 1200-talet. Vid restaureringsarbeten 1958-1959 påträffades runor i korets sydmur, runorna skulle möjligen kunna utgöra en runkalender. Hackås kyrka tillhör de äldsta kyrkorna i Jämtland, troligtvis samtida med korskyrkan och kastalen i Brunflo samt kastalen i Sunne. Planformen med absid tyder på att kyrkan tidigast uppfördes i mitten av 1100-talet.

HALLEN
Under restaurering av trägolvet 1957 påträffades delar av den medeltida grundmuren, det visade sig att kyrkan hade förlängts åt öster och breddats åt norr. Den medeltida kyrkans södra och västra murar ingår alltså i den nuvarande kyrkan. De påträffade murpartierna omfattade en yta av 13 X 7 meter, vilket antyder att kyrkan var en kort och bred salkyrka, något som var typiskt för 13- och 1400-talen. Utvidgningen har förmodligen gjorts under medeltiden.

HAMMERDAL
Ytterst lite är känt om den medeltida kyrkan. 1588 brann kyrkan men återuppbyggdes snart igen. 1730 byggdes den ut en första gång och 1780 byggdes den ut till dess nuvarande form. Ett protokoll från 1730 berättar att kyrkan hade sydportal, vilket är ett typiskt medeltida drag. Någon mer precis datering är idag omöjlig att göra, men eftersom delar av den medeltida kyrkan finns gömd under nuvarande kyrkans golv så kan förhoppningsvis framtida arkeologiska undersökningar komma fram till när den medeltida kyrkan byggdes.

HÅSJÖ
Den nuvarande ”gamla” kyrkan står där den medeltida kyrkan en gång stod. Den medeltida kyrkan uppges ha varit byggd av trä, övrig information om den medeltida kyrkan i Håsjö är ökänt.

HÄGGENÅS
Medeltidskyrkan ligger numera som ruin några hundra meter norr om den nuvarande kyrkan som byggdes 1830. Den medeltida kyrkans mått, 12 X 7 meter, tyder på att kyrkan byggdes under 13- eller 1400-talet.

HÄLLESJÖ
Kyrkotecknaren N.M. Mandelgren ritade av kyrkan 1868 strax innan den revs. Kyrkans kor och långhus hade gemensamt sadeltak med måtten 9,5 X 5,8 meter invändigt. Av måtten att döma byggdes kyrkan vid 13- eller 1400-talet.

KALL
Den medeltida kyrkan övergavs vid 1860-talet då den nya kyrkan byggdes. Platsen för den medeltida kyrkan har markerats med en minnessten ett hundratal meter nordväst om nuvarande kyrka. Utifrån äldre uppgifter om kyrkans utseende, borde kyrkan ha varit en rektangulär salkyrka och härröra från 13- eller 1400-talet.

KYRKÅS
Kyrkås som sockennamn är känt sedan 1435. Kyrkan har kvar mycket av sin ålderdomliga karaktär och ger en god bild av hur kyrkan såg ut vid 13-1400-talen då den förmodligen byggdes. Kyrkan mäter endast 8,5 X 5 meter invändigt och är därmed en av de minsta kyrkorna från medeltidens Jämtland. Murarna är c:a 1,4 meter tjocka. Det minsta fönstret i nedanstående bild var tidigare ingång till kyrkan, den norra långsidan saknar fönster.

LIT
Ruinen efter den medeltida kyrkan undersöktes av arkeologer 1968 (Rosén). Undersökningarna visade att kyrkan successivt hade utvidgats åt väster. Det äldsta partiet består av det kvadratformade koret (2,5 X 2,5 meter), och långhuset hade en bredd av 8 meter. Arkeologerna hittade mynt, varav de äldsta var slagna för norska kungar (ett mynt från tiden 1270-1319, ett andra från tiden 1280-1299). Ett västtorn ska också ha funnits, detta kunde dock inte återfinnas vid undersökningarna 1968. Korets form i förhållande till långhuset tyder på att kyrkan byggdes senast 1300. År 1303 omnämns Eyvind, kyrkoherre i Lit, han är den till namnet äldste präst vi känner till från Jämtland .

LOCKNE
Under byggnadsarbeten på 1930-talet blottades delar av en äldre, förmodad, medeltidskyrka. Denna kyrkas södra långmur sammanföll med mittpartiet av den nuvarande kyrkans södra mur. Någon vetenskaplig undersökning av den äldre kyrkan gjordes inte vid detta tillfälle, det är därför svårt att avgöra åldern på medeltidskyrkan.

MARBY
Kyrkan är en av de mest intakta medeltidskyrkorna i Jämtland och kan vara från 1300-talet. På äldre teckningar (O. Ohlson och N.M. Mandelgren) syns även sakristia och vapenhus. Ett inventarieprotokoll från 1691 berättar att sakristia saknas och att vapenhuset inte är gammalt, kyrkan saknade också nordfönster vid denna tid. Den enda medeltida fönsteröppningen som bibehållits är den i östmuren. 1758 förstorades de båda fönstren i södra långväggen. Endast fragment finns kvar av takmålningarna som genomfördes av Erik Wallin 1739.

MARIEBY
Den medeltida kyrkan, som förstördes vid en brand 1876, hade måtten 5,6 X 9,6 meter. Med sin korta och breda rektangulära plan var kyrkan typisk för 1300- och 1400-talen. Bland de som avbildat den medeltida kyrkan märks O Ohlson, P. I . Ödberg och N.M. Mandelgren.

MATTMAR
Den nuvarande kyrkan byggdes ut mot öster 1776 av byggmästaren Per Olofsson i Dillne. Ursprungligen var stenkyrkan en salkyrka med ingång i både syd och nord, vilket tyder på att kyrkan uppfördes under 1300-talet. Än mer intressant är de upptäckter som gjordes 1982. Då togs beslut om att sanera golvet i Mattmars medeltida kyrka eftersom det hade angripits av hussvamp. I samband med saneringsarbetet togs beslut om en arkeologisk undersökning. Vid undersökningen framkom stenrader som låg parallellt innanför den medeltida kyrkans norra, västra och södra mur. Även gamla mynt upptäcktes, varav det äldsta myntet tillskrivs Ulf Jarl och är präglat på Gotland under tidigt 1200-tal. Dessutom upptäcktes ett stort lodrätt hål i centrum av de just framkomna stenraderna. Hålet visade sig vara 0,4 meter i diameter och 1,25 meter djupt, i botten av hålet stod resterna efter en grov trästolpe. Två C14-dateringar av ytvirket från stolpen i stolphålet gav värdena 1050 + 80 e Kr respektive 1055 + 85 e Kr. C14-dateringarna ligger därmed nära tiden för när offerträdet under Frösö kyrka dog (höggs ner?) nämligen 1060 + 75 e Kr. De upptäckta stenraderna fungerade som fundament till den träkyrka som med största sannolikhet upptäcktes vid undersökningarna, medan stolpen i mitten stabiliserade bygget och bar upp taket. I boken – Arkeologi i fjäll, skog och bygd, 2 Järnålder-medeltid (1989) – finns en spännande och detaljerad redogörelse om undersökningen i Mattmar kyrka.

MYSSJÖ
Handlingar från början av 1800-talet berättar att kyrkan då hade två fönster i söder och ett vardera i öster och väster, norra sidan saknade fönster. 1878 förlängdes kyrkan åt öster och två år senare byggdes västtornet. Salkyrkoplanen tyder närmast på att kyrkan byggdes tidigast under 1300-talet.

MÖRSIL
Den gamla medeltidskyrkan i Mörsil revs 1852 och inga rester av kyrkan finns synliga ovan jord. Från den äldsta avbildningen på kyrkan (O. Ohlson, 1828) ser man en salkyrka där fönster saknades åt norr, murbruket hade lossnat från fasaden och sakristian i öster var timrad. Kyrkan hade de invändiga måtten 8,9 X 4,8 meter, en extremt liten kyrka med andra ord. Kyrkan tillkom tidigast under 1300-talet.

NORDERÖ
Kyrkan på Norderön hör till de äldsta och bäst bevarade medeltidskyrkorna i Jämtland. Den ursprungliga planformen har bibehållets under årens lopp, där långhuset och det smalare rakavslutade koret skvallrar om att kyrkan härrör från början av 1200-talet. Den enda kvarvarande medeltida ljusöppningen finns i korets sydmur. Långhuset är 11 X 7 meter och murarnas tjocklek är cirka 1,5 meter.

NÄS
1762 ombyggdes medeltidskyrkan, den förlängdes åt öster och möjligen också åt norr och söder. Kyrkan har en rundbågig dörr med järnbeslag, som härrör från medeltiden. Dörrens järnband är dekorerade i medeltida stil och både låset och dörringen är av ansenlig ålder. Tyvärr saknas detaljer om den medeltida kyrkans utseende eller storlek, därför går den inte att datera.

NÄSKOTT
I början av 1610-talet, under Baltzarfejden, brändes ortens medeltida träkyrka ner. På samma plats byggdes därefter en ny kyrka upp. 1600-talets kyrka revs under 1870-talet, men tack vare avbildningar från 1800-talet (K. Arosenius, N.J. Ekdahl och O. Ohlson) kan vi se att kyrkan visar många spännande medeltida (!) drag. Den byggdes av trä och det rakavslutade koret var smalare än långhuset, dessutom saknade sakristians och långhusets nordväggar fönster. Långhuset har också haft en takkam med årtalet 1423 (avbildning av B. Friedrich, 1863). De många medeltida dragen på kyrkan som byggdes i början av 1600-talet kan möjligen visa att man ville bygga upp en ”kopia” av den kyrka som (delvis?) brann ner under Baltzarfejden.

OFFERDAL
Offerdals gamla medeltidskyrka är en av fyra kända absidkyrkor som funnits i Jämtland. Den gamla kyrkan hade ett lånhusmått om cirka 12 X 8 meter, ett kor på 4 X 4 meter och en cirka 2 meter djup absid i öster. Kyrkan hade två fönster, förmodligen ett i absidens östmur och ett i sydmuren. Ingången till kyrkan utgjordes av en västportal med de medeltida måtten 0,75 meters bredd och 2,5 meters höjd! Västportalen breddades 1694. Under 1760-talet utvidgades kyrkan som då förlorade mycket av det äldre utseendet. Absidkyrkan i Offerdal var något mindre än kyrkan i Hackås, men betydligt större än Västerhus kapell. Offerdals gamla kyrka byggdes tidigast under 1100-talet.

OVIKEN
Vid restaureringsarbeten i kyrkan 1935 och 1965-1967 påträffade partier från två äldre kyrkor. De äldsta påträffade murpartierna omslöt ett rum (långhus) med de invändiga måtten 7,5 X 4,2 meter. Denna äldsta kyrka verkar haft sina norra och östra partier i den nuvarande kyrkans nordöstra hörn. Till den äldsta kyrkan tycks också en mur ha funnits som omgärdade kyrkogården, muren påträffades i nord-sydlig riktning cirka 4 meter väster om den äldsta kyrkans västra mur. 1503 återinvigdes en ny kyrka, även resterna av denna påträffades under restaureringsarbeten i kyrkan 1935 och 1965-1967. 1503 års kyrka hade byggts ut mot väster och söder och även denna kyrka har haft sina norra och östra partier i den nuvarande kyrkans nordöstra hörn. Kyrkan från 1503 dekorerades under 1520-talet med ”konstnärligt högtstående målningar”, målningarna blev överkalkade med framtogs vid restaureringen 1935. 1758-1763 utvidgades kyrkan en andra gång, nu av av byggmästaren Per Olofsson från Dillne i just Oviken. Per Olofsson var med vid flertalet ombyggnationer av kyrkorna i Jämtland vid denna tid.

RAGUNDA
Kyrkan i Ragunda har de invändiga måtten 15 X 8 meter och en sydportal genom vilken man tar sig in i kyrkan, sydportalen användes redan under medeltiden. Endast ljusöppningen i koret är bevarat från medeltiden, de övriga fönsteröppningarna är byggda efter medeltidens slut. Under åren 1926-1927 genomfördes arkeologiska undersökningar i samband med golvomläggningar, då upptäcktes mynt varav de äldsta var slagna under tiden 1364-1369. Kyrkan bör rimligen ha byggts i slutet av 1300-talet. Redan 1290 omtalas Ragunda kyrka (diplom 4 i Jämtlands och Härjedalens diplomatarium), men det måste vara en föregångare till nuvarande medeltidskyrkan.

REVSUND
Den gamla medeltida kyrkan i Revsund är en av de äldsta kända kyrkorna i Jämtland. Den revs på 1870-talet i samband med att den nya kyrkan byggdes. Den nya kyrkans västtorn placerades just där den gamla kyrkans kor hade stått. Den gamla kyrkan är mycket väl dokumenterad, avbildningen från 1635 (okänd målare) innebär den äldsta kända avbildningen av en kyrka i Jämtland. Långhuset var 12 X 8,3 meter och koret var rakavslutat med de invändiga måtten 4,8 X 5 meter, det tillhörande västtornet bestod av tre våningar och sakristian var byggd i ”norra” vinkeln mellan långhuset och koret. N.M. Mandelgrens detaljerade avbildningar från 1869 visar att kyrkan hade två portaler, en huvudingång i västtornets sydmur och en i korets sydmur. Enligt Boel Almqvist är Revsunds medeltidskyrka den enda kända i Jämtland som har haft en sydlig korportal, frågan är om också Frösö kyrka kan räknas hit. Om de sydliga korportalerna var ovanliga i Jämtland under medeltiden så var de desto mer talrika i Tröndelagen. Den murade innetrappen i västtornet skvallrar också om medeltidskyrkans höga ålder, även kastalerna i Brunflo och Sunne byggdes ju med murade innetrappor. Det är möjligt att Revsunds medeltida kyrka byggdes redan i slutet av 1100-talet.F.d. sydlig korportal (?) Frösö kyrkaRÖDÖNMedeltidskyrkan i Rödön byggdes om rejält omkring 1810 och 1923 eldhärjades kyrkan varpå en omfattande restaurering påbörjades. Under askan upptäcktes spåren av den medeltida kyrkans grundmurar. Kyrkans invändiga mått var cirka 11,5 X 7,5 meter. Det kunde också konstateras att kyrkan haft ett korfönster i östmurens mitt. Den fyrsidiga planen tyder på att kyrkan byggdes under 1300- eller 1400-talet.

STRÖM
Den medeltida kyrkan i Ström revs på 1850-talet, efter att den nya kyrkan just blivit färdigbyggd. När kyrkogården utvidgades under 1880-talet jämnades ruinen med marken. 1936 lyckades Ströms hembygdsförening lokalisera platsen för den medeltida kyrkan och 1968 genomfördes arkeologiska undersökningar av den gamla kyrkans östra parti. Vid undersökningarna hittades många mynt varav ett medeltida silvermynt från tiden strax efter 1354. Kyrkan visade sig vara rektangulär med innemåtten 11,7 X 6,9 meter. Sannolikt har kyrkan byggts under 1300- eller 1400-talet.

SUNDSJÖ
Den medeltida kyrkan övergavs i början av 1830-talet då den ersattes av en ny kyrka. På gamla avbildningar ser man att den medeltida kyrkan hade långhus med ett smalare och rakavslutat kor, i väster byggdes 1702 ett trätorn i direkt anslutning till långhuset. De arkeologiska utgrävningarna 1971 visade att triumfbågen (mellan långhuset och koret) och syportalen hade bevarat sina ursprungliga breddmått på något drygt en meter. Dessutom hittades ett antal mynt varav det äldsta kunde dateras 1190-1210. Stenkyrkans form och myntfyndet gör att kyrkan skulle kunna härledas till början av 1200-talet.

SUNNE
Enligt traditionen lät den norske kungen Sverre bygga kyrka och kastal i Sunne efter att han besegrat den jämtländska hären på Storsjöns is 1178. Speciellt kastalen med dess invändigt murade trappa uppvisar tecken på mycket hög ålder. Kastalen har de invändiga måtten 5 X 5 meter och murarna är nästan 2 meter tjocka och kastalens (nord-)portal mäter 3,5 meter i höjd. Vid de arkeologiska utgrävningarna 1966 påträffades ett mynt från 1280-1299. Kastalerna i Norden uppfördes under 1100-talets senare del och de byggdes i försvarssyfte intill kyrkor men hade ingen kyrklig funktion. Kastalerna är mycket ovanliga i norra Sverige, vilket vittnar om Sunnes och Brunflos betydelse under sena 1100-talet. Ruinerna efter kyrkans långhus mäter 22 X 8 meter och korutbyggnad saknas . Det är mycket troligt att kyrkan byggdes ut under medeltiden. Kyrkan kan ha ersatt en tidigare kyrka, ruinerna pekar på att kyrkan byggdes vid 1200-talets slut.

UNDERSÅKER
När den nya kyrkan byggdes, 1853, lämnades medeltidskyrkan åt sitt öde. En arkeologisk undersökning gjordes 1952, av vad som då hade blivit en ruin. Ruinen mäter 12,5 X 6,8 meter invändigt, kyrkan hade ursprungligen en 1,5 meter bred syportal som ännu finns kvar. Vissa spår tyder på att kyrkan även hade en portal i norr, mitt emot syportalen. Vid undersökningen påträffades ett mynt som präglades under tiden 1280-1299. Myntet och kyrkans planform gör det troligt att kyrkan byggdes under 1200-talets slut.

VÄSTERHUS
Omfattande arkeologiska undersökningar gjordes i början av 1950-talet för att dokumentera lämningarna av Västerhus kapell innan utvidgningen av Frösö flygplats. Grunderna till en medeltida stenkyrka hittades snart och genom att studera hur skeletten låg begravda kunde osteologen Nils-Gunnar Gejvall konstatera att en träkyrka måste ha föregått stenkyrkan. Han grundade resonemanget på att inga skelett låg begravda närmast norr om långhuset, samtidigt påträffades gravar under den södra muren. Gejvall fann att männen hade begravts söder om kyrkan och kvinnorna norr om kyrkan.

Enligt Bertil Berthelson har Västerhus kapell genomgått tre byggnadsetapper (den eventuella träkyrkan ej medräknad), först byggdes ett långhus 5 X 4,6 meter med ett smalare rakavslutat kor på 2,7 X 2,3 meter, därefter byggs grunderna till en absid öster om koret och avslutningsvis går man ifrån planen med att bygga absiden, istället fick koret rak avslutning och ett västtorn uppfördes.
Gejvalls plankarta över Västerhus kapellruin och kyrkogårdÅREDe äldsta delarna av Åres gamla kyrka är koret och den östra halvan av långhuset, som förlängdes åt väster 1736. De tydliga skarvarna från utbyggnaden visar att det ursprungliga långhuset invändigt mätte 8 X 5,3 meter. Koret mäter 2,5 X 2,5 meter. Ursprungligen hade kyrkan två portaler nära den medeltida västgaveln, portalerna som hade bredden 0,7 meter igensattes vid förlängningen 1736. Vid restaureringsarbeten på 1920-talet påträffades ett stort antal mynt i golvet, ingen arkeologisk undersökning gjordes vid detta arbete och de påträffade mynten försvann (!). Kyrkan kan ha byggts så tidigt som i slutet av 1100-talet.

Åre kyrka ÅS
Medeltidskyrkan revs 1875 men blev fotograferad just innan rivningen. Utifrån fotografierna och teckningar av N.M. Mandelgren vet vi att kyrkan hade ett rakavslutat kor med de invändiga måtten 3,5 X 4 meter och att långhuset invändigt mätte 11,7 X 6,9 meter. Kyrkan hade vid rivningen tre fönster i södra långhusmuren och ett i norra långhusmuren, fönstren var höga 1700-talsfönster. Koret hade fönster i södra och östra muren. Kyrkan byggdes omkring år 1200 i Hov-området, alltså på den förkristna kultplatsen i Ås. Den nuvarande kyrkan byggdes cirka 50 meter norr om medeltidskyrkan. Alldeles väster om kyrkan stod den enda kända klockstapeln i Jämtland av medeltida typ.