Sjötrafik

Sjötrafik i Jämtland

Jämtlands sjöar har i alla tider varit av största betydelse för dess befolkning. Sjöarna fungerade som transportleder såväl sommar som vinter när befolkningen skulle besöka kyrkorna, när det var tid för marknad, fiske osv. Det finns också berättelser om katastrofer som inträffat när fartyg har sjunkit, läs texten till höger. Sjötrafiken under denna rubrik är uppdelad på:

KYRKBÅTAR

Med Kyrkbåtar menas de roddbåtar som människorna använde sig av för att ta sig till och från sockenkyrkan under söndagarna. Kyrkbåtarna användes fram till slutet av 1800-talet, medan en äldre variant av kyrkbåtarna var de s k långbåtar som går att spåra tillbaka till vikingatiden.

Den stora skillnaden mellan en vanlig roddbåt och en kyrkbåt var att kyrkbåten var längre och hade flera par åror, t ex hade ortsborna vid Nor på Ammerön en kyrkbåt med sex par åror. Det bör ha varit praktiskt och mer säkert att använda en större kyrkbåt än flera små roddbåtar då man skulle ta sig över vattnet till/från sockenkyrkan. Detta till trots så finns tragedier dokumenterade som berättar om olyckor då kyrkbåtar varit inblandade. Söndagen den 4 juni 1780 skulle Mälgåsens kyrkbåt ros hem av de sina efter att de närvarat vid predikan i Revsunds kyrka. Det hårda vädret i kombination med de onyktra männens dåliga omdöme gjorde att kyrkbåten förliste i Revsundssjön och 15 personer drunknade. I Dalarna och Hälsingland lever kanske traditionen om kyrkbåtarna som starkast.

Sjötrafik

FÄRJOR

Den bemannade färjetrafiken i Jämtland och Härjedalen har anor långt tillbaka i tiden. Enligt Georg Hansson, som skrivit universitetsuppsatsen ”Färjor och Färjetrafik i Jämtland och Härjedalen”, så borde de äldsta färjesunden ha varit Östersundet (vid nuvarande Frösöbron), Västersundet (vid nuvarande Rödöbron) samt sundet vid Gällö. Detta antagande gör Hansson utifrån dåtida bebyggelsekoncentrationer samt landsvägsstrukturer. Färjan vid Nacken, Annedal, när Olof Mårtensson Bergman ska begravas vid Fors kyrka (1917).

De äldsta färjorna var av timmerflottstyp, men under 1700-1800-talen kom färjorna att bestå av roddfärjor. Mot slutet av 1800-talet kom en ny typ av färjor som var handdragna, dessa färjor styrdes av en stålvajer som var spänd mellan stränderna. Under 1900-talet började motordrivna färjor ersätta de färjor som tidigare tagit sig fram med hjälp av handkraft. På vissa ställen, t ex Sannsundet, användes segelfärjor. Den främsta orsaken till färjornas försvinnande är naturligtvis de många broar som byggts i Jämtland och Härjedalen under 1900-talet.

De äldsta färjemännen i Jämtland, som står omtalade i gamla dokument, är:
– ”Björn fergemand udi Österssund” (1626)
– ”Sellfast fergemand (i Rödenns Thingslaugh)” (1636)
– ”Oluff fergemand (i Liidz tingslag)” (1642)

Ursprungligen var det jordägarna närmast sunden som ansvarade för färjorna (och i förekommande fall broarna). Färjemännen fick ersättning i natura genom att de närboende bönderna lämnade spannmål i form av korn till färjemännen. Färjemännen hade 24-timmars jour och kunde bötfällas vid försening. Kyrkoplikten vägde lätt för färjemännen vars motto verkligen löd ”plikten framför allt”. 1706 fanns det 11 bemannade färjesund i Jämtland. 1835 hade denna siffra utökats till 14, då Aspnäs, Ragunda, Ström och Hammerdal tillkom samtidigt som Östersundet försvann då bron byggdes 1711-1712.Johan Törnsten skrev 1792 att det fanns 12 bemannade färjesund i Jämtland som vart och ett hade en färjemansstuga, en större och en mindre färja samt en roddbåt. Under åtminstone 1700-1800 talen var det Jämtlands landsting som bestämde och organiserade i frågorna kring färjerodden. Inte förrän 1863 ingick Härjedalen i Jämtlands landsting, trots att Härjedalen ingick i Jämtlands län redan 1810.

 

Färjesunden

Här är en kort redovisning över de äldsta kända färjeställena i Jämtland och Härjedalen som varit bemannade (och därmed ansetts vara av stor betydelse för dåtidens beslutsfattare):

AMMER (Ragunda sn)
Senast i början av 1700-talet påbörjas färjerodden vid Ammeråns utlopp i Indalsälven. Färjetrafiken upphörde när bron byggdes 1850.

ANNEDAL
Färjan vid Nacken. Den 2 april 1882 tog kommunstämman i Fors beslut om att ”en Färjeman borde antagas på socknens bekostnad…ska nämnda färjerodd taga sin början den 1sta juni detta år”. Färjetrafiken upphörde när Hannesforsbron byggdes i slutet av 1920-talet.

ASPÅS
I början av 1700-talet byggs bron över Långan ”en mil norr om Aspås kyrka”, för att ersätta ”farlig färjrodd med flottar”.

ASPNÄS (Borgvattnets sn)
Vid Skyttmon fanns färjerodd även om trafiken tycks ha varit sparsam. 1950 byggdes bron.

DUVED
Fale Burman skriver 1791 att ”vid Dufeds Skans har man af ålder farit med flotta eller färja öfver elfen, som är minst 300 alnar bred”. Senast i mitten av 1800-talet byggdes en bro över älven.

GÄLLÖ (Revsunds sn)
Troligtvis en av de äldsta färjesunden i Jämtland. Redan under medeltiden bör ”anställda” färjemän ha trafikerat sundet. 1644 ersattes färjetrafiken av en bro.

HAMMERDAL
Burman skriver 1791 att flotte används i färjesundet mellan Mo och Bye. 1944 står bron färdig över sundet.

HEDE
Senast under 1700-talet användes färja, och en båt, för transport över vattnet då bron från 1760 rasat och den nya bron ännu inte stod färdig (vilket den gjorde 1786).

JÄRPEN
Här upphörde färjerodden 1860 då ny bro byggdes i samband med att landsvägen drogs om.

KOLSÄTT (Älvros sn)
Detta är det äldsta färjestället i Härjedalen och har säkert används av pilgrimsresenärerna under medeltiden. 1937 byggdes bron i Älvros.

KROKOM
Färjor användes fram till 1700-talet då de första broarna byggdes över älven. Från 1861 har broarna varit av ”permanent” slag över denna älv.

LINSELL
1750 byggdes en 148 alnar lång bro över Ljusnan, alldeles invid Linsells kyrka, som ersatte de båt- och flottransporter som använts tidigare.

LIT
Redan 1642 omtalas ”Oluff fergemand” vid detta färjesund, som låg nedanför kyrkan. 1840 upphörde färjetrafiken när den nya bron var färdigbyggd.

RAGUNDA
I slutet av 1700-talet inrättades färjetrafiken över Indalsälven, inte långt från kyrkan. En varaktig bro byggdes 1898.

RÖDÖSUNDET
En av de absolut äldsta färjesunden i Jämtland, ”Sellfast fergemand” omnämns redan 1636, men inte förrän 1993 ersätts färjetrafiken av en (betal-)bro.

SANNSUNDET
Troligtvis fanns här bemannad färjetrafik redan i slutet av 1600-talet, trafiken gick då mellan Sanne och Gårdsnäsudden. Efter katastrofen den 28 september 1771 då 12 personer drunknade vid detta sund flyttades färjetrafiken till den längre – men lugnare – passagen mellan Kårgärde och Side. Sannsundsbron invigdes 1981, då som landets tredje längsta bro.

STADSBERGSVIKEN (Ragunda sn)
Efter flera komplikationer byggdes en väg runt det branta berget 1882 och i samband med det upphörde färjetrafiken. Mellan 1855 och 1882 roddes passagerarna runt berget, vägen mellan Stugun och Stadsberget hade blivit färdig 1855.

STRÖM
1698 bestämdes taxa för färjningen men 1706 saknas Strömsundet i färjetullsregleringen, vilket kan tyda på att trafiken var låg. 1956 var bron färdigbyggd.

STUGUN
Med tanke på Stuguns betydelse för pilgrimsresorna bör färjetrafiken varit igång under medeltiden. I Hanssons uppsats står att färjetrafiken troligen inrättades i slutet av 1600-talet.

SUNDSBACKEN (Hallens sn)
Även kallat Snusbacken, bör ha haft ett färjeställe redan 1665. 1970 byggdes bron.

SVEG
Färjestället vid Ulvkälla verkar ha nyttjats mest av Lillhärdalsborna. 1909 ersattes färjetrafiken av en kombinerad landsvägs- och järnvägsbro.

TÄNNÄS
1740 byggde Anders Kjellberg en bro över älven, innan dess hade en timmerflotte använts.

VALLSUNDET
Spår av färjning vid detta sund finns inte utsatt på Stenklyfts ritning från 1646 (färjestugan vid Östersundet och färjestaden vid Västersundet finns däremot med). Detta till trots finns Vallsundet med i färjeförteckningen 1646, möjligen att färjetrafiken vid Vallsundet blev inrättat vid just denna tid.

ÖSTERSUNDET
Från åtminstone mitten av 1500-talet och fram till 1710 användes färja vid detta sund. 1711-1712 byggde Lars Ytter bron som ersatte färjetrafiken.

ÅNGBÅTAR

I sammanställningen nedan har ångbåtarna som trafikerat de jämtländska sjöarna sorterats i kronologisk ordning utifrån när båtarna byggdes. Endast ångbåtar byggda under 1800-talet har tagits med i urvalet. Glädjande nog är tre av ångbåtarna fortfarande i trafik: Alma, Thomée och Östersund.

Östersund vid hemmahamnen i Arvesund

Som källmaterial har de ovärderliga böckerna ”Ångbåtarna på Storsjön” av Gustaf Modigh och ”Ångbåtarna på Jämtlands sjöar” av Evert Modig använts.

BÅTNAMN
Byggår
Byggort
I TRAFIK
Tidsperiod
SjöKOMMENTAR

Åreskutan
Axel1840
1840-1884 Kallsjön

Åreskutan var Jämtlands första ångbåt (hjulångare), troligen byggd vid Huså bruk. Uppgiften var att bogsera Huså bruks pråmar och båten användes inte i reguljär passagerartrafik även om söndagsutflykter kunde förekomma. Båten döptes om till Axel efter disponenten Axel Beskow.

Jemtland 1846
Frösön 1847-1870
Storsjön

Hjulångaren Jemtland var Storsjöns första ångbåt. Den sjösattes den 17 juli 1847 i regnväder och åska. Första turen gjordes den 22 augusti samma år och målet var Kungsgården på Frösön.

Frey1861
Ort okänd 1861-1900
Anjan
Båten var tänkt som en av fyra båtar i den s k kommunikationslinjen som skulle förbinda Sundsvall och Trondheim. Som mest tog Frey, som var en hjulångare, 51 samtidiga passagerare.Odin1861

Kvitsle 1861-1910
Storsjön
Under sommaren 1873 åkte kung Oscar II med Odin på sin kröningsresa till Trondheim. Resan gick från Brunflo, via Östersund, till Kvitsle. Odin var en hjulångare.

Thor 1861
Vid Kallsjön
1861-1902
Kallsjön
Båten var en hjulångare och syskonfartyg till Frey (som trafikerade Anjan). 1867 köptes Thor (och Frey) av Huså bruk. Thor var i drift till 1902, året därpå höggs båten upp.

Revsund
1862
Stockholm

1862-1885
Revsundssjön
Båten byggdes av Bergsunds mekaniska verkstad 1862, och monterades ihop samma år i Bräcke. 1878 togs maskineri och inredning ur båten för att fungera som pråm. 1885 flyttades pråmen Revsund till Storsjön där den gick under benämningen Räven. 1910 flyttades pråmen till Kallsjön och 1920 till Anjan.

Spring/
Hennan/
Fortune/
Norderön/
Idog/
Viking
1866
Stockholm1866-?
?-1884
1884-1892
1893-1914
1914-1940
1940-1945?
Hennan
Alsensjön
Storsjön
Flåsjön
Ströms Vattud.

Båten hette Spring under sin tid i Stockholm. I Alsensjön kallades båten för Fortune och i Storsjön fick båten först namnet Norderön och därefter Idog. I Flåsjön kom båten att heta Viking.

Ström-Vattudal/Graninge
1870
Motala1870-1960
Ströms Vattud.

Båten levererades till Strömsund 1870. 1941 upphörde den reguljära passagerartrafiken och båten gick därefter som timmerbogserare fram till 1961 då den skrotades.

Framåt 1871 Stockholm 1872-1950 Storsjön

Efter att Framåt byggts i Stockholm, monterades den ner för att transporteras med båt till Sundsvall, därefter fortsatte transporten med hästsläp till Östersund.

Carl XV
1872
Östersund1873-1910StorsjönNidälvens Mekaniska Verkstad i Trondheim ansvarade för båtbygget som utfördes i Östersund. Carl XV var också en hjulångare.

Gesund
1872 Stockholm1873-1962
GesundenBogserångare byggd av södra varvet i Stockholm.

Alma
1873
Stockholm1874-1966
1966-1985
1985-Revsundssjön
Stockholm
Revsundssjön

Båten monterades i Stavre 1874 och gick som gods- och passagerarfartyg fram till 1883 då Gimåns flottningsbolag köpte båten som timmerbogserare. Båten såldes till Stockholm 1966 men köptes tillbaka till Jämtland 1985 genom initiativ av tre Bräcke-bor.

Alsen/
Gustaf
1873
Hudiksvall1873-1875
1876-1878
1878-1891
1891-1917
1917-1955?
Alsensjön
Storsjön
Locknesjön
SundsvallDen 25 juni 1887 höll Gustaf på att sjunka då pråmen som bogserades började vattenfyllas och sjunka. I sista stund lyckades man kapa bogsertrossen.

Bravo/Genast
1874
Härnösand 1874-1889
1889-1918 Härnösand
StorsjönBravo fungerade ursprungligen som lotsbåt men köptes till Storsjön 1889 då den samtidigt döptes om till Genast. Båten kan under en period ha gått under namnet ”Tummeliten”.

Thomée
1874
Motala 1875-1879
1880-Revsundssjön
StorsjönBåten fick för lite att göra när järnvägen drogs fram utmed Revsundsjön och Thomée flyttades därför 1880 med två järnvägsvagnar till Östersund och Storsjön. Den ursprungliga Thomée saknade överbyggnad och kostade 50.000 kronor 1875.

Öring
1874
Vid Ockesjön 1874-1882
1882-1923 Ockesjön
Storsjön
Öring fungerade som pråmbogserare och två drunkningsolyckor med Öring inblandad inträffade under slutet av 1800-talet vid två olika tillfällen.

Östersund/
Las Vegas
1874
Oskarshamn 1875-Storsjön
Efter att båten byggts i Oskarhamn blev den nermonterad för transport med båt till Sundsvall, därefter landsvägen till Östersund. Båten monterades ihop på Strandvägen 21 i Östersund. Från 1930-talet fungerade båten som isbrytare. Mellan 1959-1971 hette båten Las Vegas.

Necken/
Trafik
1875
Sundsvall 1876-1908
1913-1930 Storsjön
Näkten 1907 kolliderade Trafik och Thomée, med endast materiella skador som följd. Båten drogs av 36 hästar när den vintern 1912-1913 flyttades från Storsjön till Näkten.

Ramsele/Svaningen
1875
Ramsele1875-1880
1881-Ramsele
Ströms Vattud.

Båten byggdes 1875 i Ramsele av W Lindbergs Mekaniska i Stockholm.
Båten ägdes ett tag av Yngve Gamlin (ex-president i Jämtland) och planerna var under många och långa år att båten återigen skulle kunna sjösättas i Ströms Vattudal.

Rosenvold/
Hals/
Mariager/
Åreskutan/
Kallströmmen
1875
Ålborg (DK)1885-1930KallsjönFartyget byggdes i Ålborg i Danmark 1875, men köptes till Jämtland via Ellias & Co i Göteborg 1885. Från början gick båten under namnet Åreskutan i Kallsjön. 1904 döptes båten om till Kallströmmen. 1930 ”pensionerades” båten.

Birger/
Aktiv
1876
Stockholm 1876-1884
1884-1946?
StorsjönI samband med att Vålbackens tegelbruk köpte båten 1903 döptes Birger om till Aktiv. 1943 omkommer tre män som befann sig på den pråm som sjönk i hårt väder när den bogserades av Aktiv.

Elgen
1877
Härnösand 1877-1969

HotagensjönBåten fraktades från Härnösand till Laxviken där den nitades ihop. Elgen fungerade som bogser-, gods- och passagerarbåt. Elgen trafikerade: Hotagsbryggan, Prästbryggan, Kyrkbryggan, Rötviken, Sörviken, Flinten, Ålviken och Laxviken.

Kaparen/
Runö/
Hugin
1877
Stockholm1877-1887
1887-1970
1971-Sundsvall

Gesunden
?Under tiden på Storsjön kallades båten Kaparen. Sådes 1971 till en bogserfirma i Kalmar.

Näckten
1877
Stockholm1878-1964

NäktenNäckten fungerade som timmerbogserare och 1964 såldes båten till Storsjön som privatbåt.
Nälden

1878
Hudiksvall1878-1935
NäldsjönBåten gick i passagerartrafik fram till 1922, därefter fungerade Nälden som timmerbogserare. Vid leveransen 1878 kostade båten 30.000 kronor.

Saga/
Gärdsta

1879
Påskallavik 1879-1900
1900-1958 Hälsingland
Storsjön1906 bytte båten namn från Saga till Gärdsta i samband med att båten byggdes om.
Gurly

1880
Stockholm 1880-?
?-1891
1891-1917
1917-??
Näldsjön
Storsjön
JuvulnDet sägs att båten byggdes som lustbåt åt drottning Sophia, men att hon vid något tillfälle ska ha slagit huvudet i taket och därefter inte tyckt om båten.

Tibrand/
Vivo
1880
Rödön1880-1920StorsjönGjorde gods- och passagerarturer mellan Rödön och Östersund/Hornsberg.
Viking/
Frostviken

1880
Ort okänd
1880-1915Ströms Vattud.Enligt Evert Modig råder det stor osäkerhet om Viking och Frostviken är samma båt eller två olika båtar.
Jufveln
1881
Stockholm1890-talJuvulnBåten var byggd i trä och kunde ta upp till 25 passagerare. Rutten gick mellan Kallsedet och Äng.
Svalan
1881
Ort okänd1881-1887
1887-?Flåsjön
RörströmsjönBåten användes bl a för kyrkturer.
Juno/
Mariedal/
Olle/
Litsälven
1882
Östersund1882-1893
1893-1909
1909-1944Storsjön
Alsensjön
Litsälven”Kärt barn har många namn”. Båten hade fyra olika namn under lika många tidsperioder. Båten byggdes av två bröder Wickenberg och i Storsjön gick båten under namnen Juno och Mariedal. I Alsensjön hette ägaren Olle Larsson, därav båtnamnet Olle. Båten sänktes 1944 i Litsälven.

Linnea/
Olivia/
Necken/
Alsen/
Frej
1882
Stockholm1882-1897
1898-1904
1904-1915
1915-1925
1925-1953Vaxholm
Storsjön
Alsensjön
Näldsjön
AlsensjönUnder de första stockholmsåren hette båten först Linnea och sedan Olivia. Båten användes i Storsjön i huvudsak som passagerarbåt till olika dans- och nöjesarrangemang kring Frösön.Asker/
Ytterån/
Myrviken/
Falken
1883
Gävle1883-1886
1886-1938
1939-Varpen
Alsensjön
StorsjönAsker fungerade först som passagerarbåt i sjön Varpen i Hälsningland och senare som Ytterån i Alsensjön. I Storsjön som timmerbogserare. Från 1969 fritidsbåt.
Andviken/
Offerdal
1884
Vid Revsundssjön1884-1887
1887-1921Revsundssjön
NäldsjönBåten byggdes av en smed från Morgongåva i Uppland 1884. I samband med flytten till Näldsjön döptes båten om till Offerdal.Aktiv
1885
Kristinehamn1888-Flåsjön1921 upphörde Aktiv med passagerartrafiken och kom istället att användas till timmerbogsering. Från 1969 som fritidsbåt.Virgo
1885
Jönköping1885-1945Ströms Vattud.Virgo fungerade som gods-och passagerarbåt fram till 1936 då båten blev upplagd på slip. Något decennium senare fungerade Virgo som pråm. Virgo lär ligga sjunken utanför Virgokajen.Maria/
Hebe
1887
Stockholm1887-1898
1898-1970?
StorsjönBåten byggdes på södra varvet i Stockholm men köptes till Jämtland 1898 av grosshandlare Pettersson för 7.000 kr.Andolie
1888
Ort okänd1888-?TorrönBåten ägdes av den engelskfödde grosshandlaren Percy Luck mellan åren 1888-1915. Luck använde båten till fiske- och jaktfärder men även som gods- och persontrafik. Bonäshamns såg kom senare att äga båten. Möjligen kan båten ha senare ha hamnat i Storsjön som fritidsbåt.

Tärnan/
Aspnäs/
Viking
1890
Hudiksvall 1890-1905
1905-1916
1916-??
Storsjön
?Döptes om till Aspnäs när båten kom till Storsjön 1905. Under perioden 1905-1916 gick båten som passagerarfärja mellan Aspnäs och Östersund.

Fram/
Wästervik/
Sandviken
1895
Sunne 1895-1950
Storsjön
Båten ligger på Storsjöns botten efter ett misslyckat bogserprojekt 1956.

Tavnäs
1897
Sundsvall1897-1930
Revsundssjön
Tavnäs användes som bogserbåt för timmer och pråmar. När Tavnäs skrotades 1930 sattes ångpannan in i ångbåten Ytterån.

Gimån
1898
Stavre 1898-1941
Revsundssjön
Gimån fungerade som timmerbogserare fram till 1942 då den blev upplagd. 1964 såldes båten som fritidsbåt till Sundsvall. För dig som vill ha mer information om gamla ångbåtar rekommenderas sajten: www.skargardsbatar.se

SJÖKATASTROFER

Titanic och Estonia är två katastrofer som de flesta känner till. Men också i Jämtland har det inträffat katastrofer när båtar har förlist och många personer har drunknat.

Den 28 september 1771 drunknade 12 bönder från Oviken vid hemfärden från Sanne marknad. Förlisningen inträffade vid den gamla överfarten mellan Sanne och Gånäsudden.

Den 4 juni 1780 drunknade 15 personer när Mälgåsens kyrkbåt förliste vid hemfärden från Revsunds kyrka.

Den 24 juni 1851 drunknade 9 personer, som firat midsommar i Höla, när båten förliste i vattnet mellan Gärdsta och Hackås.